Hjälp, jag är hemlös.
Min buddy är onåbar och möjligtvis nykär.
Jag crashar hos Karin och Britta.
Idag: längsta dagen i mitt liv. Fler nya intryck går ej att ta in under en dag.
Tittat på fina lägenheter och börjar känna lite hopp gällande boendesituationen.
Längtar desperat efter egen ikeasäng med dörr att stänga runt.
Packa upp väskan...
Pusshej
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ska slaviskt följa dina öden och äventyr. Det är jag skyldig dig efter min Irland-sejour.
SvaraRaderaRemember to have flowers in your hair.
Kram/ Johannes
PS: var tvungen att logga in min gamla blogg för att kommentera, varnar för att den bloggen är heldöd.